Han kommer samma tid varje morgon, myser med oss en stund, hoppar sedan ner och skäller på pilfinkarna som bygger bo under takpannorna utanför hans utsiktsfönster, sedan går han på toa och därefter börjar det frekventa ylandet då han tycker att det verkligen är dags för oss att gå upp och ge honom frukost.
Finaste D sa igår att kissekatten skulle kanske ha en egen blogg. Supermysigt kanske, men det skulle bara stå samma sak varje dag och finnas suddiga bilder på en svart blobb som för det mesta sover. Typ såhär...
Kisseblobben vilar på mattes ben. Foto: Solsippan |
Monsterkissen leker relaxad jägare. Foto: Solsippan |
Det är lite sköntläskigt att bli kliad när man inte själv tagit initiativet... | Foto: Solsippan |
Vad gör du matte? Foto: Solsippan |
Kan du bara ligga still nu matte så att jag kan sova på din mage någon gång?? Foto: Solsippan |
Skitdåliga bilder allihop och den enda anledningen till att jag sparar dem är att jag aldrig får till det bättre än så. Om jag släpar fram den riktiga kameran så springer han så lång väg bort som han kan om han är utomhus och inomhus går han in i det mörkaste lilla hörnet han kan hitta och sitter där och tjurar tills jag stoppat ner kameran i väskan igen. Med mobilkameran blir det i alla fall en liten blobb...
Jag har haft honom i sju år nu, tja han är ju sju år gammal och jag fick honom när han var fjorton veckor och även om omställningen till att bli matte var ganska knepig så ångrar jag mig verkligen inte. I mina fantasier så var det inte alls så att vara kattägare som det är i verkligheten och jag ska inte sticka under stol med att jag varit yberfrustrerad många, många gånger och ibland har jag fått stänga in mig själv för att lugna mig och komma ifrån honom en stund.
Fast för det mesta är han faktiskt rätt underbar.
Tja, en del tokerier har jag kanske på lager när jag tänker efter. Men inga bra bilder...
Alltså katter. Det är något speciellt med dom. Dom lever på sitt sätt och förväntar sig att vi människor ska anpassa oss. Och det gör vi ju också=)) Härliga är dom!
SvaraRaderaFin kväll// Hannis (tidiga mornar )
Men visst gör man?! Trodde aldrig att jag skulle bli så manipulerad av en liten bolltuss. Inte trodde jag att de rymde så mycket kärlek heller. De är underbara <3
RaderaFin kväll du också!