Inte så dumt ändå

Ibland kör man fast. Så tänker jag i alla fall ganska ofta. Men just idag har jag nog blivit tvungen att ändra på det där synsättet. Ibland tar man paus, kanske snarare är bättre. Det är ju liksom sällan man kör sådär vansinnigt fast att man bara gräver sig längre ner i gyttjan ju mer man gasar. Oftast hittar man en annan lösning bara.

I en vecka nu ungefär så har jag inte brytt mig nåt speciellt om meditationer eller andliga övningar eller själslig utveckling alls. Det tog stopp efter att allting gått lite för bra. Jag orkade inte med allt nytt och alla intryck så det kändes som ett ganska lätt beslut att pausa en stund.

Idag var jag på en spännande konsultation med min yogalärare. Hon är även utbildad ayurvediskt och jag såg fram emot samtalet. Jag fick tips på egna övningar som jag ska göra under ungefär en kvart varje dag för att grunda mig och komma ner i varv, men även tips på vad jag ska äta och förhålla mig till min ayurvediska person. Det blev många skratt under den konsultationen och för första gången kunde jag se den starka delen av mig i hela den förvirrande världen jag tagit del av i mitt liv. 

Min paus har behövts. 

Nu ser jag plötsligt nya vägar igen. Jag ska inte gå på dem än, men jag ska njuta av att de finns. 

Foto: Solsippan