Ser svart, inte rött

I helgen hände någonting mycket märkligt när jag var på jobbet. Jag blev ursinnig. Inte så där vansinnigt arg, som man kan bli en gång vart tionde år utan så ursinnig att det svartnade för ögonen. Jag har hört talas om att folk ser rött när de blir riktigt arga, men det här var en så underlig upplevelse att jag för en sekund kom av mig. Jag slutade helt enkelt att se människan som retat upp mig.

Hade jag varit yngre hade jag först börjat skälla och gorma sedan gråta och snora och springa ut ur rummet, men jag har tydligen blivit så vuxen att jag gjorde varken eller. Däremot stannade jag kvar i rummet och bemötte människan som kränkte och behandlade mig på ett helt uruselt sätt. Det är så trist när man gång på gång konstaterar att man blir dubbelt sårad när man tror sig kunna förvänta sig en annan slags förståelse från vissa människor och upptäcker att det inte är så. Det handlar inte om utbildningsnivå, det handlar om empati och viljan att förstå.

Upprinnelsen till att jag överhuvudtaget träffade den kränkande människan var att ledningen har bestämt att alla anställda ska gå en utbildning i hur man ska hantera hot och våld. Programmet anses vara mycket framgångsrikt. Det som i mina ögon är anmärkningsvärt är att man förutsätter att all personal inom en väldigt stor sektor kan genomföra alla övningar. All personal. Ingen av dessa ska alltså ha varit med om våldtäkt, strypning eller annan kränkande handling utanför sitt arbete. Således finns ingen plan för hur man hanterar en situation där en personal ber om respit därför att det utlöser PTSD. Man utgår ifrån att personen helt enkelt bara vill slippa undan.

Det hör till saken att jag deltod i de två första dagarna som var vigda åt det nya hot och våldprogrammet. Trots att jag var nervös tänkte jag att jag i alla fall ville prova att genomföra uppgifterna. Tyvärr fick jag avbryta och gå därifrån, vilket tolkades även det som att jag försökte smita.

Det hör även till saken att jag har tränat ju-jutsu i flera år och att flera av övningarna som utfördes bygger på tekniker som jag redan praktiserat i ju-jutsun. Därför är jag mycket införstådd i hur de ska utföras. Det har inte hjälpt mig ett uns i verkliga livet. Man ska vara väldigt medveten om att det psykiska våldet är minst lika kraftigt som det fysiska. Man ska även vara väldigt medveten om att även om man är mycket väl utbildad i självförsvarande teknik så kan det uppstå situationer där ingen teknik fungerar om man så har svart bälte, fjärde dan.

Men jag ska inte vara kritisk, då är jag ju en bakåtsträvare, smitare och feg som inte vågar prova ny kunskap.

Mest förvånande är ändå att jag såg svart, inte rött, som man ska göra när man blir ursinnig.