Varje andetag, varje sekund jag inte tänker på honom är en seger, en stund i himlen och en stund av helande.
För fyra år sedan undrade jag om det överhuvudtaget kunde finnas en sekund utan honom. Han fanns i varenda por, vartenda cell i min kropp vibrerade av hans. Det spelade ingen roll hur mycket jag än ansträngde mig, slängde alla kläder han sett och tagit i, bytte bostad, köpte nya möbler, bytte stad, arbete, liv och utseende, hans ord och viskningar hörde jag ändå dygnet runt. Varje dag, varje minut.
Det är inte möjligt att överleva någonting sådant. Det var åtminstone vad jag trodde. Möjligen kan man fortsätta existera, men inte mer än så.
Jag hade fel. Det är en av få gånger jag blivit riktigt glad av att ha haft fullständigt och käpprätt åt helvete fel. Man kan överleva, man kan leva och man kan bli lycklig. Det i sig är så rasande fantastiskt att jag blir alldeles kollrig.
Egentligen tror jag inte att jag så mycket har lagt märke till förändringen. Den kommer smygandes, lite generat, och tar över utan att man tänker på det. Inte förrän förra veckan när jag fick en fruktansvärd huvudvärk, ångest och flashback på flashback som skruvades upp till en kulmen av ständigt rullande bilder i huvudet. Det gick inte att stoppa. Precis som då, för fyra år sedan var jag fången i det som varit, det som är över och förbi. Inte förrän nu förstår jag hur långt jag kommit ifrån det där.
Jag lever tillsammans med en man som med sin kärlek får mig att känna mig trygg i varje sekund. Jag blir inte rädd eller orolig, stressad eller ängslig. Han är den han utger sig för att vara och lockar mig inte att testa honom i olika situationer. Han älskar hela mig och orkar med hela mig, vilket jag aldrig upplevt förut. Det är en fantastisk känsla! Förut trodde jag att jag skulle vara tvungen att läka mig själv alldeles på egen hand och i bästa fall kunna släppa in någon i mitt liv, men aldrig kunna vara helt avslappnad. Jag hade fel i det också. Min D visar mig varje dag att jag inte står ensam. Jag är inte vilse längre. Så skönt, så skönt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar