Idag känns det som att allting håller andan. Igår tog vi oss igenom. Det var dagen då allting förändrades och det spelar ingen roll hur många gånger jag stått i samma rum som döden så drabbas jag alltid av dess intensiva kraft. Många, många rum har det varit och alla de som gått över har gjort det på sitt individuella sätt. Men jag har aldrig varit med ett djur förut. Däremot har jag hört så mycket om hur förskräckligt det är. Men det gick lugnt och stilla till.
Jag orkar inte riktigt med att berätta hur det var och vad jag upplevde, som sagt, det var en tung dag. Idag får vara en stilla och vilosam dag. En dag av kärlek och tacksamt minne. Tänk att någon som är så liten kan pränta in små tasspår i ens hjärta på så kort tid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar