tisdag 3 februari 2015

Dagen efter

Ja, jag håller med om att det blev lite stolpigt och tråkigt, det förra inlägget, men jag var både för trött och för rädd att jag skulle glömma bort hur det var om jag väntade tills idag. Det sista halvåret har jag upplevt fler konstiga saker på kort tid än jag någonsin har gjort innan, men det här tar nog priset. Visst, jag har sett både det ena och det andra, men att uppleva någonting så fysiskt har inte hänt förut. Inte för att någon viftar med händerna en bit från min kropp. När jag låg där ville jag aldrig att det skulle ta slut, men när sessionen väl var över förstod jag absolut varför den är uppdelad i två omgångar. Man blir totalt slut. Inte sådär trött som man blir efter att ha jobbat en hel dag, nää det här var någonting annat. Precis som hela upplevelsen var någonting helt annat. Jag tror att jag plötsligt har tagit det sista klivet över tvivelgränsen. Jag tror på det här. 

Min förhoppning ligger inte enbart i att må bättre själv fysiskt och psykiskt utan även i att jag kanske kan börja hjälpa andra. Jag får inte sälja mina tjänster eftersom man då först måste bekosta en (dyr) aktivering av sina händer, få ett diplom och allt såntdär som är viktigt, men det är ingenting som hindrar att jag ger det gratis. Mina händer är redan aktiverade (jag vet inte varför de skulle fungera bättre för att man betalar en massa pengar för det), och mina första försökskaniner har visat tecken på att det fungerar. Det råkade bli katterna så placeboeffekten är ju utesluten. Nästa steg är att hitta mänskliga försökskaniner. Jag har redan ett par uppslag...

 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar