Det är fantastiskt att se hur utomhuslivet fullständigt exploderar av liv en ledig och solig dag. Vintertrötta människor som med plötslig iver ger sig ut och ägnar sig åt att städa upp i trädgårdar, samtala över staketet och kanske till och med grillar för första gången på säsongen.
Jag satt en stund i bilen och väntade på min fina D medan vinden slet i fordonet så att jag faktiskt inte kunde lägga min obligatoriska patiens på telefonen utan att må illa. Alltså lyfte jag blicken och tittade på dem som for fram och tillbaka på vågorna med hjälp av vinden. De såg lyckliga ut, hoppade och trixade så skummet yrde. Tänk vilken kraft och styrka det finns i både vind och kreativitet!
Själv önskar jag att den tiden kommer då jag också får energi att göra lite skojiga saker. Det är nog inte alltför långt borta eftersom jag börjat längta efter det. Tidigare har jag inte ens orkat fundera över något annat än det mest fundamentala. Dessutom är det inte långt kvar till jordgubbarna finns att mumsa på. Då blir det nog räserfart på mig igen! Det verkar faktiskt vara det enda som har effekt på en klenfis som jag. Vare sig järntabletter eller blutsaft eller andra dundermedel får upp mina järnvärden. Jag kanske skulle satsa på vindkraft i stället?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar