När det blir träd istället för byggnader

Tänkte ju att jag skulle visa hur byggnaden ser ut, den gamla som tjänat både som kasernbyggnad (säger man så?) och sjukhus genom åren. Naturligtvis glömde jag kameran och idag är det ett fantastiskt härligt solljus så förmodligen hade det mest blivit en riktig brakfest i kontraster. Jag är tillbaka i väntrummet till kuratorn. För mig känns det som att jag var här alldeles nyss och jag känner inte direkt att jag har något större behov av det heller just idag. Eller alls egentligen. Men i vården tycker man att jag borde ha det behovet, trots att alla studier visar på att familj och vänner fyller behovet lika bra eller till och med bättre. 

Foto: Solsippan 

Läkaren var ju förstås mindre nöjd med att han inte fick remittera mig till diverse åtgärdande instanser och min frustration är fortfarande stor efter det där galna besöket. Många gånger känns ett läkarbesök som ett "Goddag, yxskaft" där jag är glad om jag får fortsatt sjukskrivning men inte riktigt förstår varför. Det känns i alla fall inte riktigt som att de förstår hur en utmattning fungerar. 

Förresten så hittade jag det där trädet ovan på sjukhusområdet. Jag älskar träd och det där är tydligen en tårbjörk. Om jag får en trädgård igen så vill jag ha en tårbjörk eller två i den.

Foto: Solsippan 

Hm, tiden ramlade iväg och jag är hemma igen. Vilken tur att min kompis körde mig idag för jag höll på att ramla ihop av trötthet när jag kom ut. Såhär ett par mackor och en mugg té senare susar det fortfarande i huvudet. Jag hade helst bara varit ute idag i den härliga solen och de varma dofterna. Smältande snö och fjolårsbarr som tinar i sluttningarna. Igår smet jag ut en liten stund utan Vidar och bara var hos träden. Det doftade gran om mitt hår när jag kom in. Vad jag älskar de där stunderna! Solen värmer fint och om man är riktigt stilla kan det hända att ett litet djur tassar förbi utan att det till synes lägger märke till en. Igår var det en ekorre som lite stillsamt pratande för sig själv skvätte ner bark i ögonen på mig när den promenerade förbi på sin lilla stig där ovanför mig. Så fantastiska små djur! 

Foto: Solsippan