En vanlig kvinna

Jag är inte en "sån där" kvinna, en sån som blir hunsad av sin man, slagen eller förnedrad. Skulle aldrig hända mig.

Trodde jag ja...

Efter tolv år av fysisk och psykisk misshandel landade jag med ett magplask i verkligheten. Vilken stark och självständig kvinna som helst är en "sån där" kvinna i klorna på en manipulativ och ond man. Det är inte kvinnans fel eller hennes sätt som gör en man till ett monster. Det är bara mannen själv som kan göra det valet. 

Jag har en vän som fortfarande har svårt att se hur det kunde hända henne att hon hamnade i en destruktiv relation. "Det är ju ingen som sätter sig och skiter på min näsa" säger hon och ser på mig över kanten på sin témugg med både något som liknar förundran och lite trots i ögonen. 

Nu, flera år senare sätter hon fortfarande på mascaran med hjälp av en liten fickspegel för att han sa till henne att hon är så ful att hon till slut har svårt att se sig själv i en vanlig spegel. 

Min vän är inte ful. Inte någonstans är hon ful. 
Inte skiter man på hennes näsa heller. Men hon träffade fel person. Den personen bröt ner henne till stoft på ett halvår. Pulvriserade hennes självförtroende och lämnade en tunn själ i bakvattnet av sina härjningar. 

När jag flyttade hit hem igen träffade jag en levnadsglad och härlig tjej med sambo och två barn. Det tog inte lång tid förrän hon ringde en morgon och kvävd av gråt undrade om jag kunde komma för mannen var galen. Han var tokig av svartsjuka och for runt i huset medan han anklagade henne för saker tagna helt ur luften. Galen.

En helt annan vän berättade om sin uppväxt och de män som oberoende av varandra orsakat henne svårt lidande och ptsd. Dessutom har hon vänner i sin tur som är i eller har varit i destruktiva förhållanden. 

Ingen av dessa kvinnor är en "sån där" kvinna, som blir slagen, hunsad eller förnedrad av sin man. De är kärleksfulla, kraftfulla kvinnor som ofta framstår som orädda och lätta att umgås med. De är smarta, varma och har en härlig humor. 

Hur tänker du att en kvinna är, en sån som befinner sig i ett destruktivt förhållande? Är det en "sån där" eller kan det lika gärna vara den självständiga och härliga arbetskamraten som alltid har en ursäkt för att inte följa med på afterwork?

Mest är jag nog bara less över att så många har uppfattningen att det är något som aldrig skulle kunna hända en själv och att man aldrig har stött på någon som är i skiten och att det är så lätt att skuldbelägga kvinnan i sammanhanget. 

Ingen, absolut ingen, är en "sån där" kvinna. Det finns bara "såna där" män.