Jag grävde en grop igår, inte åt mig själv dock. Tanken var att jag skulle flytta på en buske, som redan blivit flyttad en gång av sambon i höstas när vi grävde kring huset. Den skulle nu få en mer permanent plats i slänten bakom huset. Jag mätte busken med blicken och grävde, grävde och grävde ett hål, som jag trodde skulle vara passande för dess rötter. Efter ca 45 minuter hade jag lyckats få fram något som jag tänkte mig skulle kunna passa (det är rackarns besvärligt att gräva i slänter fulla med rötter). Smått trött i ryggen gav jag mig så på den stackars busken och döm om min förvåning när den endast hade en pyttepytte rotklump till sitt vida grenverk. Det där med att ha samma omfång av rötter som av grenar har tydligen min sambo missat. Jag drog fram grensaxen och gick loss på den efter att jag satt den i nya hålet. Nu återstår bara att se om den överlever den mer än lovligt grymma behandlingen.
Snart, snart kommer det vara dags att börja göra det som ska bli fint i trädgården. Jag längtar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar