Tänk att träden kan ge så mycket ro och vila.
Jag är hos mina föräldrar där jag växte upp, vädret är lika grått här men ändå känns det mer ombonat, varmare och vilsamt. Jag lyssnar på suset som smyger sig in genom det öppna fönstret i sovrummet och njuter. Det är så skönt!!
Om ett par dagar ska jag hem igen, hem till min stora varma famn, finaste D. Mitt stora stöd i livet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar