söndag 19 januari 2014

Alla möjliga känslor...

Känns det fel så är det fel!

Det mottot tog jag som mitt när jag gjorde slut med destruktiva O. Jag hade massor med magkänslor som skrek åt mig att det var så mycket som var fel, men jag vägrade lyssna för jag tänkte att det bara var jag som var känslig och mesig och allt vad det nu var. 

Den senaste tiden har ganska mycket förändrats i mitt liv. Jag har gjort slut med T, flyttat från huset till en lägenhet i ett hundra år gammalt hus och har ett nytt förhållande med underbara D. Jag har ändrat mitt sätt att vara mot pållen och jag har ändrat mitt tänk runt mig själv. Istället för att stressa mig med att det bara är jag som är fånig som inte reder ut vissa situationer har jag satt mig ner och funderat över hur jag skulle vilja göra istället. Jag har definitivt funderat över mitt val av yrke. Många gånger. Och nu måste jag erkänna: Det känns fel, så då är det fel! 

Jag tänker söka en annan utbildning till hösten. Om jag kommer in blir mitt liv väldigt annorlunda mot nu och jag tror att det kommer att kännas så vansinnigt bra. Plötsligt har jag kunnat börja tänka igen. Och det känns verkligen så bra!

 

 

2 kommentarer:

  1. Oj va jag kämpar med de där. Att känna vad som är rätt och fel. För mig gäller de att sortera ut vad som är jag/magkänsla och vad som är ångest eller depression. Inte helt lätt. Kram

    SvaraRadera
    Svar
    1. Jag håller helt med dig, det kan vara skitsvårt att veta vad som är vad. Särskilt om man dessutom är deprimerad. Ibland går det dock lite hand i hand, ångesten och depressionen och att inte ha lyssnat. Jag tror dock att övning ger färdighet, små små steg och massor med beröm till sig själv när man prickar rätt.

      Lycka till med magkänslekännandet! Har du börjat försöka är du i alla fall på god väg <3

      Kramar!

      Radera