lördag 20 december 2014

Snart jul....julstämning?

Jag har kommit på mig själv med att vara en såndär person som gärna vill veta på förhand hur allt ska bli. Oerhört irriterande och inte alls särskilt charmerande. Jag kan sitta i en evighet och tänka fram och tillbaka, om jag gör si eller om jag gör så. Till slut är jag så trött på mig själv att det inte blir någonting av det alls. 

Litegrann har jag försökt att få lite julstämning de senaste dagarna. Jag vet inte riktigt vad julstämning är eftersom jag har sett till att jobba väldigt många jular de senare åren. Tänker att det ändå kan vara dags att vända den där läskiga magkatarrliknande känslan som alltid infunnit sig tidigare jular till någonting positivt istället. Så jag klämmer i med julpynt och julgran i år. Julgranen är visserligen i plast, men det passar min utmattningshjärna jättebra för jag kunde inte lista ut hur jag skulle få med mig en stor fet gran hem och ännu mindre hur i hela friden jag skulle få tag i en julgransfot. Små bekymmer blir detsamma som att planera en rymdfärd till Mars emellanåt.
 

Ett annat rymdprojekt jag har är att skaffa hund. Jag har velat ha hund ända sedan jag var liten. Raser har kommit och gått på önskelistan, men själva önskningen har stått kvar. När jag hade hästen att sköta om stod det plötsligt klart för mig att någon liten fishund kan jag ju inte ha om den ska kunna vara med mig i stall och ut på ritter utan att dö av ansträngning. Nu har jag ju ingen häst att sköta om längre, men tanken på en lite större hund har ändock stannat kvar. Om jag ska erkänna det så är det absolut inte vilken större hund som helst heller. Jag vill ha en irländsk varghund. Insikten slog ner som en bomb och stod helt i kontrast till allt jag tidigare tänkt. 

Då kommer den där dumma hjärnan in igen förstås. Den försöker fundera ut hur det skulle bli med en liten hund i vårt liv. Det är ju inte bara jag längre. Det är min sambo och de två katterna också. Hm... Jag hoppas i alla fall att min hjärna har läkt så pass bra att jag orkar med en liten lurv lagom till sommaren/hösten. Just nu känns det som en evighet dit, men det är heller inte så längesedan det var vår sist. Då var vi och klättrade runt bland klipporna vid stranden och beundrade det vackra och dramatiska landskapet. 

Foto: Solsippan

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar