Lite mer om mig

Anledningen till att jag ville ha den här bloggen var att jag älskar att uttrycka mig i ord och skrift. Tidigare har jag tyckt att jag inte har någonting att tillföra bloggvärlden, som redan är fylld av vackra ord och bilder i överflöd. Lilla jag, skulle jag ha en blogg?

Ändå tog jag steget och kastade mig ut i bloggvärlden. Min plats här präglas till stor del av mitt vanliga, virriga liv och många tankar kring mitt förra förhållande med destruktiva O. Eftersom det kommer lite tankar här och lite där tänkte jag att det kunde vara fint med en väldigt kort resumé:

Jag träffade destruktiva O i maj 1997 och vi var tillsammans i tolv år. Han flyttade från vårt gemensamma hus i juni 2009 efter att det äntligen gått upp för honom att jag inte ville ha honom kvar.

Det var först när han flyttat som alla mina fördämningar och förnekelser brast och jag med plötslig full insikt blickade tillbaka på våra år tillsammans. På olika sätt försökte jag tackla situationen och skapa mig ett nytt liv. Jag träffade en psykolog, fick antidepressiv medicin mot flashbacks, tränade och arbetade som vanligt. Till vilket pris som helst ville jag komma ifrån det liv som O skapat åt mig och jag ville inte att han skulle fortsätta påverka mig efteråt.

Jag mer eller mindre kastade mig in i ett nytt förhållande och efter ett år tog jag mitt pick och pack och flyttade till Skåne för att satsa helhjärtat på det nya förhållandet. Med ett nytt jobb i en ny stad hade jag inte längre någon ensam tid då mina flashbacks och min ångest slog ut mig i en skakande och okontrollerbar kropp. Slutligen lades jag in på en allmänpsykiatrisk avdelning med allvarliga suicidtankar och -planer. Femton dagar i oktober 2010 ägnade en rad människor sig åt att hjälpa mig att komma på fötter igen. Utan dem och deras mediciner hade det inte funnits någon solsippa.

Efter sex år i Skåne och två kraschade förhållanden tog jag mig tillbaka till skogen igen. Vindpinad och lite mer saltstänkt än innan, men fortfarande fast besluten att bli bra. Må bättre. Kunna arbeta någon gång igen. Förmodligen inte med det jag är utbildad till, men kanske någonting annat som är mindre stressande. 

Hursomhelst så är jag tillbaka bland mina älskade träd. Som jag har saknat dem! 

Jag har börjat ett nytt kapitel i mitt liv. 

Häng gärna med på min resa!

/Solsippan

2 kommentarer:

  1. En helt fantastisk och lärorik sida.. Ja, din sida är helt fantastisk!!!!

    Du utstrålar så mycket gott..

    Kämpa-anda och mjukhet i samma människa..

    Lycka till!!! Massor med kramar från lilla mig..

    SvaraRadera
    Svar
    1. Rara du! Jag blir väldigt rörd av dina ord!

      Tack <3

      Radera